När ett EU-land får machetes på akuten tiger svensk valrörelse

Medan den svenska debatten de senaste veckorna har kretsat kring inrikespolitisk taktik finns en spansk stad – Ceuta, EU-territorium på den afrikanska sidan av Gibraltarsundet – där läkare, grannar och lokalpolis beskriver något annat: ett stort antal kniv- och macheteskador, trånga tältläger och nu även ett vattkoppsutbrott bland immigranterna. Det är inte en perifer nyhet. Det är ett EU-land. Och det är just tystnaden här hemma som förtjänar att nämnas.

Det som händer i Ceuta just nu

I Horizonte Diario på Cuatro den 14 september intervjuade Iker Jiménez, tillsammans med rättspsykiatrikern José Cabrera, Enrique Roviralta, ordförande för Colegio Oficial de Médicos de Ceuta. Budskapet var konkret: aggressionsvåldet har intensifierats, antalet inläggningar efter macheteattacker ökar hela tiden och staden har ett vattkoppsutbrott.

Samma dag bekräftade den statliga sjukvårdsmyndigheten INGESA fem fall av vattkoppor bland immigranterna under det senaste dygnet. Fallen uppgavs vara lokaliserade och isolerade i en extra enhet vid akutmottagningen på Hospital Universitario de Ceuta, eftersom tältlägren saknar rum för isolering. Statssekreterare Javier Padilla tillade att fallen inte uppfyllde de vanliga kliniska kriterierna för inläggning, men att personerna ändå hölls kvar för att bryta smittkedjor.

Samtidigt har polis och lokala medier under de senaste dygnen rapporterat ett stort antal slagsmål i tältläger, bland annat vid Playa del Trampolín, beslag av stora macheter och skador efter hugg och stick – främst mellan personer i lägren, men med direkt belastning på stadens enda sjukhus.

Det är detta Roviralta och andra läkare i Ceuta har varnat för i veckor: sårinfektioner och vapenskador i kombination med smitta i ofiltrerade, trånga grupper. Ett enda sjukhus kan snabbt blockeras om många måste isoleras.

Bakgrunden är den irreguljära massinresan omkring den 30–31 juli 2026. Den spanska regeringen talar om mer än 70 000 personer på kort tid. Det som återstår – tusentals immigranter, osanitära tältläger, nattligt våld, skolstart under oro och en sjukvård som fortfarande arbetar på övertid och går på knäna – är det som Horizonte och läkare i Ceuta beskriver nu, mer än sex veckor senare.

Vad Sánchez faktiskt har sagt

Den 9 september 2026 sade Pedro Sánchez i TVE:s Mañaneros 360 att Ceuta och Melilla måste förbereda sig på en «realidad estructural» – en strukturell verklighet – med tusentals immigranter. Han avvisade ordet «invasores», sade att de flesta «söker ett bättre liv» och att staten behöver större mottagningscentrum än de drygt 1 000 platser som fanns före krisen. Han pekade på de tusentals platser som redan aktiverats och på att fler behövs. Ceutas styre under Juan Jesús Vivas har tolkat detta som att staden ska bli en permanent mottagningscentral.

Fem dagar senare, den 14 september i El Intermedio på La Sexta, bad han Ceutaborna om tålamod och empati och sade att regeringen hade gett den nationella krisledningen tid till slutet av 2026. Han hävdade samtidigt att omkring 200 personer om dagen återvänder till Marocko och att målet är att identifiera personerna, pröva asylansökningar och i övrigt återföra dem. Han förnekade att Marocko styrde inresan och avfärdade teser om utpressning som «bra för en Netflix-serie, men verkligheten måste byggas på fakta».

Han har inte sagt den engelska sloganen «the new normal». Han har sagt att den nya verkligheten är strukturell, att mottagningen ska byggas ut och att normaliteten inte är omedelbar, utan något man ska ha tålamod med till årsskiftet. För den som bor i Ceuta är skillnaden akademisk: macheter på akuten och vattkoppor i isolering är vad som pågår nu.

Regeringen kan peka på att många återvände i inledningen. Det som inte går att tala bort är att tusentals fortfarande finns kvar mer än sex veckor senare, att våldet och smittskyddstrycket fortsätter och att tidshorisonten nu är regn, kyla och nyår – plus en mer permanent mottagning.

Den svenska tystnaden

Sverige är inte Ceuta. Men Sverige är ett EU-land som just har gått igenom en valrörelse där migration, gränser och statens förmåga att skydda invånare är centrala frågor. Valdagen var den 13 september och rösträkningen pågår. När motsvarande tryck uppstår i ett annat EU-territorium vore det rimligt att svenska redaktioner åtminstone återgav läkarnas uppgifter, sjukvårdsmyndighetens smittskyddsbesked och regeringschefens egna formulering om en strukturell verklighet. Det har i stor utsträckning inte skett.

Internationella kriser brukar få utrymme när de passar en inrikespolitisk ram. När de inte gör det blir de «utländskt stoff». Resultatet är att väljare ska ta ställning till europeisk politik och immigrationspolitik utan att se vad som händer när en liten stad vid EU:s yttre gräns bär bördan i realtid.

Avslutning

Ingen av oss sitter på Ceutas akutmottagning. Däremot går det att läsa vad stadens läkarordförande sade i nationell tv, vad INGESA skrev samma dag och vilka ord Spaniens premiärminister själv valde: strukturell verklighet, mer mottagning och tålamod till nyår.

Om det är det nya normala eller inte avgörs inte av en svensk text. Det avgörs av om Ceutaborna om tre månader har fått tillbaka sin egen stad. Risken för en total kollaps är dock överhängande.